Lekparken

Nu när lilla gubben har lärt sig att gå och att inte sätt allt han får tag på i munnen, så har börjat gå till lekparker nästan dagligen. Han är så otroligt social och efter andra barn, att jag inte ids hålla honom dagarna långa instängd hemma. Dessutom är hans favorit ställe hemma att stå på lastbilen i hans rum och titta ut. Så jag får lite samvetskval om jag inte går ut eller på besök till någon.

Jag tycker att lekparkerna har ändrats lite sen 80-talet. Eller så kommer jag bara fel ihåg. Men dom har liksom fått en lite amreikansk känsla till sig. Med en massa färggranna plastiga leksaker, plast mattor på planet istället för sand, labyrinter, broar, trappor, buskar och snår, lekplatser inne och ute och dom är väl allmänt mera designade också. Förr var parkerna ju bara en sandlåda med två gungor och en gunghäst. :) Eller så var lekparkerna vid Obsarvatorieberget, var jag växte upp, bara ussla.