Vi har varit hela veckan på stugan. Det har varit riktigt skönt nu när det varit nästan 30'C ute. Vi har stugan på en liten kulle så det fläktar bra på gården.
Vi har fixat och lagat hela veckan här på allt möjligt. Min pappa kom och laga på bastun åt oss. Han hade lagat i stan nya bänkar som han montera fast. Nu kan man bada bastu utan att vara rädd för att murkna och mögliga bastubänkarna skulle rasa ner från väggen. :)
Vi hade tidigare kylskåpet på ett litet skåp. Men nu när barnen blivit äldre och mera självständigare så börja skåpet se för skrangligt ut. Vi tog och flytta det lite högre upp på vår diskbänk. Nu är det skönare för våra ryggar också. Men nu så ryms man int och diska där efter en 6 personers middag. Så scouter som vi alla är och vuxna upp utomhus, så laga vi en diskbänkl åt oss ut. Nu står vi ute då i både ur och skur och diskar. Tur så har vi ordentliga regnkläder. :) Den är dessutom i mycket bättre höjd än den som är inne. Jag förstår inte till hurdana minimänniskor stugan är byggd, för allting är nämligen lite för lågt eller litet.
Vi var också och sökte åt gubben en lekstuga. Den blev genast poppulär bland ungarna. Vilket ju såklart leder till en massa gräl, gråt och tandagnisslan. Och det första vi fick göra var att ta bort låset från dörren. ;)
Vi har på gården många bär buskar som bärena börjar vara mogna på. Ännu ids vi inte plocka dom men kanske nästa veckoslut. ..om de alltså finns kvar såna mera. Ungarna har nämligen ätit upp nästan alla rödavinbär.
fredag 29 juli 2011
söndag 10 juli 2011
Hemma med babyn
Vi fick en liten flicka på tisdagen. :)

Storebror har tagit bra emot babyn. Senaste dagarna före förlossningen var jag så trött att mommi fick komma till oss och hjälpa så att jag fick vilat och sovet. Hade också så ont i ryggen och i bäckenet att jag inte alls kunde röra på mig. Efter förlossningen var gubben med mommi hos sina kusiner om dagarna och kom till natten hem. Så senaste två veckorna har varit väldigt roliga men också stressiga för honom.
Så när jag kom hem från bb med babyn så har han int riktigt varit sig själv alls. Han tittar inte alls i ögonen på mig, hör inte vad jag säger och ser inte vad jag försöker göra. Han bankar huvudet mot saker och har ett högt "panikskrik" som han skriker när det blir för mycket att behandla på en gång. Tar väldigt hårt åt sig om man förbjuder honom för något. Dessutom blev min lilla gubbe på ett par dar så stor. Jag tycker inte alls att han vägde så här mycket förra veckan. Och när fick han så långa ben?
Då förra natten vakna han igen varje gång babyn grät (vilket händer ofta eftersom hon är av den otåliga sorten :) ) och ropa på mamma och på baby och var så ledsen. Jag tyckte så synd om honom där ensam i sitt rum, speciellt när jag inte kunde själv gå dit och trösta och krama honom. Tur så finns pappa till. 1,5 år har han sovit i eget rum och i 1 år har han somnat av sig själv till både nattsömn och tupplur.
Där i sovrummet lagg min man och jag och myste med en baby så glada och lyckliga och han var ensam i sitt kalla mörka rum. Mycket närhet har han velat ha speciellt av pappa. Och inte en chans att han sku somna ensam till tuppluren eller nattsömnen. Tre på natten beslöt jag sen att han ska flytta in och sova med oss när han nu helt tydligt inte mera ville sova utan oss. :) Jag gick genast och söka honom till vår säng. ...vilket inte var så smart eftersom han tycks vara en orolig sovare som dessutom snarkar. Sku kanske ha varit bättre att vänta tills nästa dag och på att få flyttat hans säng också.

Här är vårt sovrum nu. De blev faktiskt mera golvutrymme såhär med två sängar till, än så som vi hade tidigare inrett.
Barnrummet blir till ett lekrum istället. Vi får se hurdan lösning vi hittar på dit för möblerna.

Storebror har tagit bra emot babyn. Senaste dagarna före förlossningen var jag så trött att mommi fick komma till oss och hjälpa så att jag fick vilat och sovet. Hade också så ont i ryggen och i bäckenet att jag inte alls kunde röra på mig. Efter förlossningen var gubben med mommi hos sina kusiner om dagarna och kom till natten hem. Så senaste två veckorna har varit väldigt roliga men också stressiga för honom.
Så när jag kom hem från bb med babyn så har han int riktigt varit sig själv alls. Han tittar inte alls i ögonen på mig, hör inte vad jag säger och ser inte vad jag försöker göra. Han bankar huvudet mot saker och har ett högt "panikskrik" som han skriker när det blir för mycket att behandla på en gång. Tar väldigt hårt åt sig om man förbjuder honom för något. Dessutom blev min lilla gubbe på ett par dar så stor. Jag tycker inte alls att han vägde så här mycket förra veckan. Och när fick han så långa ben?
Då förra natten vakna han igen varje gång babyn grät (vilket händer ofta eftersom hon är av den otåliga sorten :) ) och ropa på mamma och på baby och var så ledsen. Jag tyckte så synd om honom där ensam i sitt rum, speciellt när jag inte kunde själv gå dit och trösta och krama honom. Tur så finns pappa till. 1,5 år har han sovit i eget rum och i 1 år har han somnat av sig själv till både nattsömn och tupplur.
Där i sovrummet lagg min man och jag och myste med en baby så glada och lyckliga och han var ensam i sitt kalla mörka rum. Mycket närhet har han velat ha speciellt av pappa. Och inte en chans att han sku somna ensam till tuppluren eller nattsömnen. Tre på natten beslöt jag sen att han ska flytta in och sova med oss när han nu helt tydligt inte mera ville sova utan oss. :) Jag gick genast och söka honom till vår säng. ...vilket inte var så smart eftersom han tycks vara en orolig sovare som dessutom snarkar. Sku kanske ha varit bättre att vänta tills nästa dag och på att få flyttat hans säng också.

Här är vårt sovrum nu. De blev faktiskt mera golvutrymme såhär med två sängar till, än så som vi hade tidigare inrett.
Barnrummet blir till ett lekrum istället. Vi får se hurdan lösning vi hittar på dit för möblerna.
Published with Blogger-droid v1.7.2
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)